tisdag 24 mars 2009

När katten är borta



Förra sommaren när jag och mina katter åkte till landet lämnade vi huset tomt och övergivet. Alltså lägenheten i trähuset från början av nittonhundratalet i Kalamaja i Tallinn. Europas största bevarade trähusområde. Här finns så mycket katter att råttor inte är något man tänker på. Det är inte som i Stockholm, råttornas stad.

När vi kom tillbaka, hade råttor ätit sig in genom ett hörn bakom diskbänken, och tömt allt som fanns av torrskaffning. I lådorna ser man spår av hur de gled in från baksidan, där det är en springa. Grå smutsspår. Också genom elskåpet har de lyckats ta sig in. Det grå spåret visar tydligt exakt vilken väg som var bekvämast. Nu har jag hittat den elaffär som säljer en liten del som fattades i proppskåpet, och täppt till den. Nästa steg är att besluta vilket material som är bäst att kila in i hålen bakom diskbänken. Spika för är svårt eftersom där inte finns nåt svängrum bakom rören för en hammare. Stålull, ihopknölad ugnsfolie är förslag jag fått.

Råttorna har inte visat sig sen vi kom hem. Men katterna som under sommaren lärt sig älska jakt, ligger under diskbänken och "jagar" emellanåt. Eller sitter och trycker ovanpå köksskåpen. För mellan gipstaket och det fina trätaket finns det plats för råttorna att bygga bo och kila runt.

I julas när jag riggat upp ett juldekorerat bord fick jag hjälp av råttorna att ta det här kortet. För när katten är borta dansar råttorna på bordet. Och när katterna är hemma krafsar råttorna i taket bara för att retas!

Apollon, Zeus och Afrodite satt stilla och tittade koncentrerat upp mot taket. Äntligen lyckades jag fånga dem alla tre på ett och samma kort.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar